Abstrakt konst, eller icke-föreställande konst, är konst som inte imiterar eller direkt skildrar den yttre verkligheten. Vissa begränsar termen till att gälla endast nonfigurativ konst, medan andra använder den om konst som inte föreställer något, men som har sitt ursprung i verkligheten.

Olika beteckningar har föreslagits (icke-föreställande konst, absolut konst, konkret konst) men ingen har blivit allmänt accepterad. ”Abstrakt” används ofta som ett ungefärligt begrepp om målningar som har ett mer eller mindre abstrakt utförande. Det ursprungliga motivet till en abstrakt målning, till exempel ett landskap eller ett stilleben, kan vara synligt eller utläsbart; de flesta kubistiska målningar är av det slaget. Det kan också röra sig om enbart symboliska eller geometriska former utan något direkt samband med den yttre verkligheten, som hos Mondrian. I en tredje form av abstrakt konst kan penselskrift, färg och struktur hos det använda materialet ge en antydan om hur målningen växt fram, som i Pollocks verk.

Bakom all abstrakt konst ligger tanken att form och färg i sig själva kan påverka betraktaren, och en stor del av 1900-talets måleri och skulptur har strävat efter att, i likhet med musiken, vara utan föreställande innehåll. Källor och paralleller till den här sortens konst finner man i keramisk dekor, dekorativa mönster i handskrifter och konsthantverk (särskilt i keltisk konst, till exempel Book of Kells), i islamisk konst, i stamskulptur samt i icke-realistiska inslag i europeisk konst, till exempel förenklade arkitekturbakgrunder i Fra Angelicos målningar.

1900-talets abstrakta konst har sitt ursprung hos Cézanne, som behandlade vissa landskapsmotiv som solida geometriska former och vars målningar beundrades av kubisterna. Kubismen, den första abstrakta stilen, hade en avgörande inverkan på andra konstnärer och grupper, men det var inte kubisterna utan andra grupper som underströk färgens självständiga värde. Platta ytmönster, som Gauguin och Pont-Aven-målarna arbetade med på sina målningar, togs upp av nabisterna, fauvisterna intresserade sig särskilt för färgens frigörelse.

Källa: Wikipedia